ensam
Ibland kanske man har vissa "buhu" dagar över sig själv.
Fick värsta sån idag efter att jag lämnade Nellie hos mamma min.
Skulle hem å vila inför nattens jobb.
Körde fast lill bilen min på parkeringen, komme mig inte lös, halvvägs in så fick den stå där.
Väl när jag kom hem så kände jag på en gång, fy fan vad tomt det är här!
Alleldes ensamen kände jag mig,menar verkligen jätte ensam!
Så jag la mig i soffan, drog igång tvn å stereon. :)
Satte igång face och då kom Jonte upp på en gång. Så tankarna spinnde vidare mot honom,
hur jag saknar en helt underbar vän, fick ångest över att jag inte mötte upp han på det sista fikat vi skulle ha.
Jonte var en sån vän som jag kunde ringa dag som natt, jag kom å tänka på ett av våra långa samtal vi haft,
Jag hade jobbat natten och var på väg hem, sa även då att jag kände mig ensamen, men han fick en alltid att känna sig varm och betydelsefull, och att jag inte alls var ensam, pappa björn där :)
Han var så himla fin!
Sista jag sa åt honom var att han skulle köra jävligt försiktigt ner, dagen efter fick jag beskedet att han dött i mc olycka.
Det går inte riktigt i ord att beskriva saknaden. Sorgen i att ha förlorat en av dom absolut finaste, ärligaste och helt jävla underbarste människan jag mött på denna jord.
Det är inte alla som har allt, men han hade verkligen allt. Allt det goda.
Så jag slog upp telen å ringde, bröt ihop när jag hörde mobil svaret, det är den jag får lyssna till, jag får inte dom smarta svaren, jag får inte den tryggheten han gav mig, den värme och glädje och skratt.
Under mina 24 år så har jag förlorat 3 riktigt fina människor. 3 människor som har haft en sån fin inverkan i mitt liv.
Sofia, hon var en av dom första som jag lärde känna häri umeå, helt underbar.
Emma, jag växte upp med henne. Helt underbar.
man förstår som inte riktigt.
Jag har helt underbara vänner vid min sida, jag är tacksam för varje dag som har så fina vänner som jag har!
Jag har en underbar dotter som betyder mer än allt.
Jag har en familj som jag älskar så.
Jag har så mkt kärlek och glädje i livet.
Jag är tacksam för det jag har.
Men ibland känns det som om att det fattas något. Jag vill så mkt. Jag kan så mkt. Jag har så mkt att ge.
Ikväll vart det en sån kväll.
En ensam kväll. Fast att jag inte är ensam.
Fredric och Jimmy kom förbi, vilket var skönt att någon var här.
Vill samtidigt passa på att säga tack till Patrik som kom och hjälpte mig få bilen tillrätta igen, Du vet att jag uppskattar det så!
Imorgon känns allt garanterat på topp igen :)
Men alla känner kanske som jag någon gång..?
Ensamma Sandriis.
Fick värsta sån idag efter att jag lämnade Nellie hos mamma min.
Skulle hem å vila inför nattens jobb.
Körde fast lill bilen min på parkeringen, komme mig inte lös, halvvägs in så fick den stå där.
Väl när jag kom hem så kände jag på en gång, fy fan vad tomt det är här!
Alleldes ensamen kände jag mig,menar verkligen jätte ensam!
Så jag la mig i soffan, drog igång tvn å stereon. :)
Satte igång face och då kom Jonte upp på en gång. Så tankarna spinnde vidare mot honom,
hur jag saknar en helt underbar vän, fick ångest över att jag inte mötte upp han på det sista fikat vi skulle ha.
Jonte var en sån vän som jag kunde ringa dag som natt, jag kom å tänka på ett av våra långa samtal vi haft,
Jag hade jobbat natten och var på väg hem, sa även då att jag kände mig ensamen, men han fick en alltid att känna sig varm och betydelsefull, och att jag inte alls var ensam, pappa björn där :)
Han var så himla fin!
Sista jag sa åt honom var att han skulle köra jävligt försiktigt ner, dagen efter fick jag beskedet att han dött i mc olycka.
Det går inte riktigt i ord att beskriva saknaden. Sorgen i att ha förlorat en av dom absolut finaste, ärligaste och helt jävla underbarste människan jag mött på denna jord.
Det är inte alla som har allt, men han hade verkligen allt. Allt det goda.
Så jag slog upp telen å ringde, bröt ihop när jag hörde mobil svaret, det är den jag får lyssna till, jag får inte dom smarta svaren, jag får inte den tryggheten han gav mig, den värme och glädje och skratt.
Under mina 24 år så har jag förlorat 3 riktigt fina människor. 3 människor som har haft en sån fin inverkan i mitt liv.
Sofia, hon var en av dom första som jag lärde känna häri umeå, helt underbar.
Emma, jag växte upp med henne. Helt underbar.
man förstår som inte riktigt.
Jag har helt underbara vänner vid min sida, jag är tacksam för varje dag som har så fina vänner som jag har!
Jag har en underbar dotter som betyder mer än allt.
Jag har en familj som jag älskar så.
Jag har så mkt kärlek och glädje i livet.
Jag är tacksam för det jag har.
Men ibland känns det som om att det fattas något. Jag vill så mkt. Jag kan så mkt. Jag har så mkt att ge.
Ikväll vart det en sån kväll.
En ensam kväll. Fast att jag inte är ensam.
Fredric och Jimmy kom förbi, vilket var skönt att någon var här.
Vill samtidigt passa på att säga tack till Patrik som kom och hjälpte mig få bilen tillrätta igen, Du vet att jag uppskattar det så!
Imorgon känns allt garanterat på topp igen :)
Men alla känner kanske som jag någon gång..?
Ensamma Sandriis.
Kommentarer
Trackback
